You never really know. But when they know, you'll know. You know?

Florida 2011
Hejsan! Ett bra tag sen jag skrev något men ärligt talat så har jag inte kvar bloggsuget eller vad man nu ska kalla det. Har liksom tappat det någonstans och det går inte att hitta just nu. Om 4 dagar fyller jag 18 år, något jag ser fram emot enormt! Inte för att dricka alkohol (för det gör jag inte ändå) men att kunna ta körkort och bli typ vuxen. Samtidigt är det en annan del i mig som inte alls vill bli det, jag vill vara barn för evigt. För när man väl blir vuxen, då finns det ingen återvändo. Så till alla er där ute som är unga och friska ;) ta vara på barndomen!
Ja, detta var ju inte riktigt tänkt att sluta som värsta spalten med råd från den "äldre" människan... Men jag har faktiskt inget bättre att skriva om just nu, november och december är så fullspäckat med skolgrejer (usch fy blä!).
Jo just det ja, igår var jag med på en jazzkonsert! Det är min sånglärare som anordnar det varje år för sina elever i åk 2 och 3 och det är på Café Mic. Jag sjöng "I Can't Make You Love Me" som kanske är en typisk jazzstandard meeeen vi hade med en saxofon i kompbandet så då lät det ju lite mer åt det hållet. Fick mycket beröm och bra respons efteråt av mina vänner och familj som var där och kollade.
Nä, nu ska jag se till att fortsätta med gymnasiearbetet, har hittills idag målat 2 bilder och det är bra! Imorgon är det kalas som gäller och det ska tydligen komma 30 pers! Det var väldigt längesen det var så mycket folk här hemma och detta är knappt hälften av min släkt egentligen. Jaja.
Hej hopp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback